Hellre hushållsgris än spargris -om varför jag hittills inte skrivit detaljerade ekonomiinlägg om FIRE

Många av de bloggar jag läser handlar om ekonomisk frihet och jag uppskattar andras beräkningar som redovisas i reda siffror. Här hemma har vi en pågående ekogranskning och högt satta mål för framtiden, med siffror och beräkningar. Men jag har inte hittills lyckats få ner det tydligt på pränt här i bloggen. Det beror på lite olika saker men framför allt på att jag tror på en:

KOLLAPS

Inte nödvändigtvis en stor orkan som sveper med sig civilisationen. Men en kollaps där vårt samhällssystem inte längre kommer kunna bära sig själv. Är såklart medveten om att varje generation tror att deras tid är alldeles särskilt speciell (”det är just när jag lever som världens undergång/utveckling/förändring kommer ske!”) och att vi människor är skapta för att se hemskheter runt nästa krök. Men det är ändå så att jag inte har kunskapen att gå emot världens samlade klimatforskare. De säger att det är illa, och då tror jag på det. Om det framöver visar sig att de haft fel blir jag tacksam. Men jag kan inte leva med att inte ha lyssnat på dem som rimligtvis vet bäst.

Tyvärr så är det omöjligt att leva hållbart i ett sjukt system. Jag har brottats mycket med dåligt miljösamvete (klimatångest kallas det nu, men jag hade det redan för 12 år sedan och då var det bara allmän ångest), men jag har kommit fram till att en måste förlåta sig själv först, och därefter börja jobba.

Om jag redovisade siffror på vår ekonomi med våra fantastiska framtidsutsikter skulle jag vara en av alla som sjunger tillväxtens lov. Vare sig det är Kinaplast eller tjänstesektorn som ska stå för tillväxten så handlar det om att vi tror oss leva av pengar. Om jag skrev att vi kan leva på 25 000 kr i månaden i femtio år framöver så är det faktiskt fel. Jag, min man och våra barn behöver luft, rent vatten, mat, medicin och någon form av skydd mot kyla och annat obehagligt väder. Det är allt. Inte si och så många kronor. Att sitta och gotta sig på sin blogg och skriva om hur bra och enkelt jag kommer ha det i framtiden känns helt enkelt inte helt verklighetstroget när enorma jordbruksarealer blir obrukbara varje dag och havsnivån stiger så att hela öar försvinner under ytan.

Så länge det ekonomiska systemet som vi känner det finns kvar och står stadigt kommer jag vara en av vinnarna (förutsatt jag ej drabbas av långtidssjukskrivning el dyl…). Men vi biter den hand som föder oss och de proffsigaste proffsen hävdar att det snart är slut på gratislunchen (någon som har fler liknelser att kasta in i leken?). Därmed kan jag inte med integritet i behåll prisa tillväxt utan brasklappen att det är mat jag lever av, inte pengar. För mig är det lika viktigt att lära mig producera mat, få fram vatten, horda medicin, bygga hus och tillverka kläder som det är att spara pengar och handla på börsen.

När Romarriket föll var invånarna så specialiserade att de inte kunde producera det viktigaste för sin egen överlevnad. De husgeråd som hittats från tiden efteråt är skrämmande – knappt brukbara tallrikar t.ex. Kunskapen om det mest basala hade glömts bort. Kollapser har alltså skett förr och vi kan lära oss något av det – människan som art är generalist och egentligen inte specialist.  Hur skulle det se ut om dagens jurister (t.ex. jag själv), revisorer och telefonförsäljare försökte sig på att göra sin egen tallrik?

gris
En hushållsgris. Snart viktigare än spargris?

Konstigt nog läser jag nästan aldrig om detta inom FIRE. Det förutsätts tvärtom oftast att tillväxten är oändlig och samhällsstrukturen kommer bli bättre och bättre. Ibland är någon lite småskeptisk mot pensioner för oss 80-talister, men det är allt. När miljö kommer på tal slår vi oss för bröstet och skanderar att vi inte konsumerar i samma utsträckning som andra. Tillväxten ska fortsätta inom tjänstesektorn. Men om folk slutar köpa prylar för att kunna  jobba mindre i sina cubicles, kommer de verkligen köpa läxhjälp, städning, fönsterputsning och hemtjänst då? Behöva förströelse på teater? Vi FIRE-aspiranter gör det ju inte. Är inte hela poängen att blir fri för att kunna ta hand om sina egna barn och äldre, hitta meningen inombords istället för utanför? 

Jag har fler frågor än svar men med detta inlägg vill jag förklara att jag inom systemet tror FIRE är rätt väg att gå. Börsen har alltid gått upp tillslut, men den har faktiskt inte funnits bara några generationer. Idag finns mycket konkreta hot mot vårt ekonomiska system. De som nått FIRE och ägnat sig åt nya ”skills” kommer såklart ha det lättare vid en kollaps än de som är kvar i consumer-suckeri (bästa ordet, tack Fru EB!) men faktum kvarstår. Faller systemet är 1 kr bara en siffra, omöjlig att äta.

 

Annonser

4 reaktioner på ”Hellre hushållsgris än spargris -om varför jag hittills inte skrivit detaljerade ekonomiinlägg om FIRE

  1. Deprimerande inlägg! Men jag känner igen mig lite i dina resonemang, även om jag inte tänkt så mycket på det som en kommande kollaps. En anledning till att jag tror att FIRE fortfarande kan funka på relativt lång sikt är att de flesta inte är som jag (och därmed konsumerar såväl kläder som läxhjälp) och att kapitalismen sannolikt kommer att bidra med en del lösningar också, typ mer hållbara bilar (även fast världen vore bättre helt utan bilar) och bättre producerade varor. Jag tror att vindarna är på väg att vända (även fast det inte syns på mellandagsrean) och att konsumenter kommer efterfråga och eftersträva mer hållbar konsumtion. Kanske kan tillväxt (om än inte lika hög) därmed fungera, men att typen av tillväxt förändras?

    PS. Måste fundera på det där med att odla, tova och dylikt. Har alltid varit imponerad av dina lappningar och odlingar. Kanske kan det bli något även för mig så småningom.

    Gilla

  2. Jo någonting är på gång, syntes ju tex genom att årets julklapp var återbrukat plagg. Men den förändring som behövs är så oerhört mycket större än att folk köper ekologiskt och kör miljöbil, eller köper begagnade plagg för den delen (även om det är grymt iofs). Därför är jag också skeptisk till hur långt tekniken kan ta oss. Deppigt värre, men får väl luta sig tillbaka mot att ingen egentligen vet hur illa det är. Så negativt att det typ blir positivt!

    Gilla

  3. Mycket bra och viktigt inlägg! Läste det den dagen du lade upp det och skrev ett crazy långt inlägg, men raderade det. Hade inte bidragit till mer positivism direkt. Som du säger behövs mer än miljöbilar och återbrukade plagg. Hela tänket behöver i grunden förändras och där ligger svårigheten.

    Tänker på liknande saker vad gäller diet. När släktingar fått diabetes ändras inte tänket kring mat och ätande mer än att man i bästa fall ersätter sockret med stevia. Var på besök hos relativt nybliven (ålders)diabetiker i somras, en man som jag känt hela livet. Enorma mängder kakor och mjölmat och andra kolhydrater äts fortfarande, långt mer än jag som annars är en allmän storätare av de flesta födoämnen förutom fläskkött. Blev förbluffad och frågade om grönsaksätandet. Jodå, visst hade den 65-årige mannen börjat med det också och tog fram ett större salladsblad och lade på tallriken. För honom hade kosten egentligen inte ändrats, han hade samma vanor, bara steviasocker till allt (och det var mycket) och så salladsbladet. Motionen var dessutom något som undveks eftersom vikten rasat av uteslutet socker. ”Vill ju inte bli hur tanig som helst.” Hälsosamt?

    Är det inte samma tänk med miljön till viss del? Man vill inte ändra i grunden, utan man gör en quickfix som verkar som en förändring, det blir bara marginellt bättre och i vissa fall rent kvalitetsmässigt sämre. Syftar då på att det kanske inte är lika gott med lådsasprodukter och kan ge maten sämre kvalitet och konsistens. Att istället minska på det onyttiga och öka på det man borde ha mer av finns inte på kartan riktigt. Det blir enklare att köra på med samma stil och bara byta ut boven mot en mindre bov men äta lika mycket onyttigt eller ensidigt som förr ändå.

    Istället för att tänka mindre flyg tänks direkt andra bättre bränslen. Visst, inte fel alls, men tills dessa är uppfunna kan man åka tåg oftare och äen fundera på behovet att många resor! Men det verkar inte bita, man förlitar sig på tekniken och uppfinningar, inte att själv ändra på något. 😦

    /Eva

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s