Hur har vi fått så stor respekt för sedlar och mynt?

Jag har varit i London. Passade på att besöka Bank of England Museum. Gratis inträde och väl värt någon timme. Är intresserad av historia och förvånas ofta över hur kort tid vi levt med kulturella ”sanningar”. Att det jag idag uppfattar som oföränderligt en dag, för inte så länge sedan, inte alls var självklart. Som den nu naturliga respekten för pengar; sedlar och mynt. Få skulle slänga pengar, oavsett värde. Det kommer sig naturligt att fundera på om det ens är lagligt. Själv har jag en burk i ett skåp, full med mynt i valutor som jag inte kan betala med här hemma.

En gång var samhället oförberedd på värdet av sedlar. Den underförstådda respekten som staten behövde övertyga medborgarna om när de först började trycka sedlar. För att en sedel inte skulle ses som en pappersbit vilken som helst, som en kan kopiera. Och många fick betala ett högt pris för att systemet skulle få en chans att fungera.

Mellan 1797 och 1821 hängdes över 300 personer som straff för förfalskning av Bank of Englands sedlar. Många andra straffades med deportation till Australien. Banken blev kritiserad för de oproportionerligt hårda straffen. Inte konstigt att folket fick stor respekt för sedlarna och att den respekten är självklar idag. En sedel är inte en vanlig pappersbit.

img_0799

 

Annonser

Resultat från första sidoinkomstprojektet

I helgen var det så upp till bevis -skulle mitt syltkokande ge några extra slantar? Sålde i samband med en helt annan aktivitet med många besökare och det gick riktigt bra!

Två burkar gick sönder, en gav jag bort, tre fick jag med mig hem. Resterande 34 burkar såldes, liksom en del lavendelpåsar, och jag fick in 1 415 kr. Vad gäller sylten så blev snittpriset 33 kr burken, vilket i och för sig innebär en låg timpenning men jag är ändå nöjd. Poängen med det här pilotprojektet var att se om jag kunde göra mig en liten sidoinkomst som inte kräver att jag behöver ligga ute med någon betydande summa innan.

Hur gjorde jag då? Burkarna är vanliga barnmatsburkar som jag haft hemma och fått från en kompis. De är kanske inte perfekta för sylt eftersom de har sådant klicklock i metall. Jag valde att bara sälja de burkar som ”ploppat” och med de menar jag de burkar vars lock buktat sig inåt av vakuumet i burken. När sylten öppnas låter det då återigen ”plopp” och köparen vet att burken varit tät. Sylten kokades av vinbär från trädgården i stan, blåbär från skogen på landet och hallon från trädgården på landet. Förutom de tre sorternas sylt blev det också drottningsylt. Jag klippte runda bitar av ett tyg jag hade liggandes hemma, limmade fast med gammalt trälim som stått på landet och knöt ett band runt i restgarn. Jag skrev innehållet för hand på en lapp från ett vanligt anteckningsblock. Det enda jag köpte var syltsocker. Tror att det kan ha kostat mig 150 kr, men då har vi många burkar sylt både i magen och i kylskåpet (de burkar som jag vet är täta men som inte ”ploppat”).

Doftpåsarnas linnetyg kommer från ett par byxor som jag började sy som tonåring, men aldrig blev klar med. De har legat i tyglådan sedan dess. Sydde ihop dem till påsar på symaskin och virkade sedan kanten och bandet med restgarn som passade till tyget. Inuti ligger en liten påse i ett gammalt gardintyg, som är fyllt med torkade levendelblommor och sönderklippt restgarn i bomull.

IMG_0677

Det är oerhört lärorikt att sälja och möta människor på det här sättet! Jag har stått på loppis tidigare och visst har jag då träffat på de som prutar, på både trevligt och otrevligt sätt, men i helgen mötte jag en ny kategori som gjorde klart att ”sylt kan jag göra själv” eller ”vi har hela trädgården full av lavendel”. Ändå gick de fram, plockade och luktade och inspekterade lystet. För de gör faktiskt inte sylt av sina trädgårdsbär och de gör inte doftpåsar i linnetyg med virkad kant där de lägger sin torkade lavendel.

Vilka lärdomar tar jag då med mig till nästa gång? Framför allt drottningsylten var populär och gick åt snabbt. Blåbärssylten var också eftertraktad. Det är den som tar längst tid att göra eftersom det tar evinnerlig tid att plocka blåbär. Men blandar jag ut blåbären med hallon och gör drottningsylt blir tidsåtgången mer rimlig, så det är nog drottningsylt jag ska fokusera på. Både drottning och blåbär gick åt till ordinarie pris, men det var när jag reade sylten mot slutet av söndagen som storförsäljningen drog igång. Då var det billigt. Kanske skulle jag kunna ha haft högre pris under dagen och därmed högre reapris. Jag tror nämligen att det var mycket min inställning som fick köparna att bli intresserade och slå till -det var tydligt att jag uppriktigt ville bli av med burkarna. Med mer genomtänkt presentation (t.ex. mörkare tyg som helt döljer barnmatsmärket på locket), fler burkar, snyggare prislista och så vidare tror jag att även ett högre reapris kan framstå som det kap det faktiskt var. Att jag använt gamla barnmatsburkar och annat har ju inte bara ett ekonomisk syfte utan är också en miljögärning. Om återbruket också kan synas i min presentation på ett positivt sätt vore det toppen. Frågan är hur jag får fram det budskapet. Nu sålde jag i slutet av dagen sylten till samma pris som massproducerad  icke-ekologisk sylt och jag är osäker på om köparna förstod det.

Sammantaget blev syltkoket en hit! Kul och avslappnande att göra, med frisk luft och något som går att göra tillsammans i familjen. Låga utgifter och socialt, roligt och lärorikt att sälja. Inkomsten blev inte jättestor men kan ökas med erfarenheten och framför allt är det en inkomst helt oberoende av någon annan än mig själv.

Krasch från stillastående – tyvärr ingen metafor

Om några få veckor börjar jag jobba igen. Kommer ha varit borta från jobbet i nästan 15 månader vilket är vansinnigt lång tid. Kan ändå inte förstå var tiden tagit vägen? Vi har en månads gemensam ledighet kvar och det känns kort. Förstår ju att en månad i en vanlig arbetande människas öron låter mycket.

En av de stora förändringarna i vardagen är att jag har 16 km till jobbet istället för 5 eftersom vi flyttat bort från stan. Bilkörning till jobbet är fullkomligt uteslutet, kan faktiskt inte tänka mig något värre än att sitta i bilköer varje dag. Blir lite illamående bara av tanken. Från förra boendet cyklade jag till jobbet halvvägs in i graviditeten, men när jag började bli omgådd fick jag nog och började ta bussen. Innan dess tog i alla fall cykelturen ungefär 25 minuter på min tröga, trogna damcykel som jag införskaffade just för att inte kunna cykla så fort att jag behövde duscha efteråt. Nu är läget ett annat och jag har blivit med snabbcykel! Med pedaler som dras runt och alltihop. Det är ingen racer, valde bort det i förhoppning att kunna cykla en större del av året, utan en så kallas hybrid. Idag cyklade jag till den språkträningsverksamhet där jag volontärar vilket är nästan 2 mil enkel väg. Känns helt fantastiskt att kunna ta sig så långt och nästan utan tidsförlust jämfört med kommunaltrafiken. Idag sparade jag dessutom 50 kr mot att ta bussen (även om det kommer ta ganska många rundor för att få ihop till kostnaden för själva cykeln…)

Mindre fantastiskt var att jag ramlade både på vägen dit och på vägen hem. På vägen dit från stillastående, när jag fastnade med höger trampa innan jag fattade att jag var fast och ramlade rakt ner i trottoaren bland alla människor. Pinsamt. På vägen hem tyckte jag mig se en bil komma mot den korsning dit jag var på väg och tvärbromsade i panik -för att försent inse att jag ju satt fast i pedalerna. Valde att falla åt vänster, så nu har jag ramlat åt båda håll, både från ståendes och cyklandes. Och någon bil kom aldrig, så vad jag såg i ögonvrån förblir ett mysterium. Tänker nu att jag nu kört in cykeln ordentligt och hoppas att balans och förstånd ska samarbeta bättre nästa tur.

Bygg en förmögenhet -fixa familjens ekonomi

IMG_0292

Bygg en förmögenhet heter en nyutkommen bok av Joel Bladh, som jag beställde hem till mitt lokala bibliotek och nu har plöjt igenom. Nedan kommer några tankar om boken.

Joel Bladh riktar sig till småbarnsföräldrar vilket jag tycker är fantastiskt! I och med det bekräftar han att motivation, mål och ekonomiskt syn- och förhållningssätt är oändligt mycket viktigare för den framtida ekonomin än summan i lönekuvertet. För min del är det skönt att läsa denna motsatta inställning från den jag lite grann upprörde mig över i en tidigare läst familjeekonomibok, Mamma, pappa, pengar -att småbarnsåren skulle vara oerhört knappa och det är förståeligt att en inte kan spara något alls då (men att ge iPhones till barnen går ändå bra tydligen).

Bygg en förmögenhet är lättförståelig och klok. Det är en toppenbok som en första introduktion till sparande och för att vidga tankebanorna kring hur en familjs ekonomi kan se ut. För mig blev det inte så. Joel Bladh är lite för försiktig för min smak; jag vill hellre höra att jag är grundlurad av korrupt kapitalism och att hans metod är lösningen och pay-back-time! Men; en kan inte få allt.

Tummen upp för kapitel om jämställdhet även om också det är för försiktigt; skillnader i inkomst och förmögenhet mellan män och kvinnor beror inte bara på deltidsarbete och dylikt (som Bladh skriver) utan till skrämmande stor del på diskriminering. Mäns arbete, åsikter och position värderas högre än kvinnors, allt annat lika. Det finns det mycket forskning som visar och det är högst relevant i en ekonomibok som behandlar jämställdhet. I kapitlet om pengar och barn benämner han barn i allmänhet som ”han”, vilket är synd eftersom han i en senare del faktiskt använder sig av det ypperliga ordet ”hen”, som inte utesluter hälften av alla barn. Barns ekonomiska uppfostran är dessutom inte alls jämställd; pojkar får från redan tidig ålder mer pengar att röra sig med än flickor. Något att bita i för småbarnsföräldrarna, som säkert inte menar illa alls men vars kollektiva beteende får konsekvenser för samhället i stort.

Sammantaget är detta en bra bok som är klart läsvärd för den som vill vidga sina vyer och ändra sitt ekonomiska beteende och synsätt, eller för dem som vill ta ett förnyat helhetsgrepp.

 

 

Det var sista gången!

I april gick vi igenom våra utgifter noggrant, igen, och beslöt oss för att göra några förändringar som innebär lägre månadsutgifter från och med nu och för all framtid (kanske).

Sagt upp medlemskap i facket 150 + 230 kr

Slängt ut tv:n 180 kr

Bytt mobilabonnemang 200 + 70 kr

Omförhandlat bredband 10 kr

= 840 kr lägre utgifter varje månad

Idag har jag dessutom tillfört värde till livet utan att betala en krona genom att få igenom ett förslag om inköp till lokala biblioteket av en bok jag vill läsa, hämta en grill (något vi saknat nu när värmen kommit) som bortskänktes i grannområdet och så har vi huggit ner en enorm sockertoppsgran som fått växa fritt sedan 70-talet. Den tog upp säkert 8 kvm på framsidan. Där kan vi nu så gräs där och istället skapa en liten uteplats. Ökad livsglädje i massor, för noll kronor.

Investeringshandboken

Investeringshandboken av Anders Ström är en bok om att investera på aktiemarknaden, fullspäckad med tips från riktiga börshajar! En bra bok som jag hade behållning av trots att jag inte är så insatt än. Det jag framför allt tar med mig från experterna i boken är tanken om att analysera företagen en vill investera i utifrån hur företaget kan prestera på lång sikt och inte fokusera för mycket på aktiens pris idag. Att tänka värde istället för pris. Och att Jonas Gardell investerar efter sina etiska värderingar, precis som jag tänker göra när jag väl drar igång (på nytt). Hans portfölj är värd ungefär 70 miljoner så jag hoppas vi har samma etiska värderingar…

När jag läste boken kände jag första gången någonsin en vilja att lära mig mer företagsekonomi. Rotade fram makens gamla kursböcker (de ligger uppe till försäljning men som tur är för mig just nu så har ingen velat köpa så gamla ekonomiböcker) och började bläddra och ambitiöst svara på övningsfrågorna som en riktig student. Tänkte först att jag kanske kunde hoppa fram till kapitlet om finansiering, men maken konstaterade att jag nog måste läsa hela boken för att lära mig det jag vill. Suck! Bara att köra på då.

I övrigt kan vi här hemma konstatera att vi nog gjort en hyffsad bostadsaffär även ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi flyttade ju från en hyresrätt till ett bostadsrättsparhus i februari. Hade små förhoppningar om en värdeökning eftersom priserna i Stockholmsområdet generellt sett stagnerat något den senaste tiden, men flyttade för att bo bättre och inte i första hand för att göra en vinst. Ett par bostäder likvärdiga vår har sålts i området sedan vi flyttade hit och de har gått för något mer än vi betalade men varit i bättre skick än vår var då vi köpte. I kväll har grannen bredvid fått ett bud på 30 % mer än vi betalade! Hans lägenhet är i och för sig nyligen renoverad men i övrigt likadan som vår. Kanske snart dags att få bostaden omvärderad och förhandla ner räntorna lite!

Mamma pappa pengar -en ekonomihandbok för föräldrar

Ja, gott folk. Har just läst Mamma pappa pengar av Johanna Ögren och Jenny Rosander Ney. En basic bok som ger bra översikt av vad som är en ”vanlig” familjs ekonomi.

Men jag satt mest och blev opeppad under tiden jag läste och sista kapitlena rev jag av med skumläsning. Det som förmedlas är inte nya tankar kring på vilket sätt som ekonomihantering kan förändra ens liv utan snarare hur en kan få ihop till sommarsemestern utomlands. Otaliga försäkringar beskrivs som direkt nödvändiga för en känsla av trygghet och vissa budgeterade utgifter diskuteras enbart utifrån ett resonemang om solidaritet, t.ex. den i mitt tycke högst frivilliga tv-avgiften som står som en ”fast” kostnad i deras budget. Femtontalet nya klädesplagg inför en graviditet beskrivs som modest. Att barnen kan få välja mellan en ny iPad och ny iPhone utmålas som en del i lösningen på en mindre bra ekonomi. Samtidigt uttrycker författarna stor förståelse för att en barnfamilj inte har möjlighet att spara pengar alls under vissa år. Jag konstaterar alltså att boken vänder sig till föräldrar med, troligen, en bra inkomst men som saknar överblick över vad pengarna går till och som inte har några direkt storslagna mål med sin ekonomi. Jag är med andra ord helt fel målgrupp för boken.

Boken ska plus för ett starkt ställningstagande vad gäller inkomstskillnader mellan könen och föräldraledighetens del i det. Det fick mig att fundera över betydelsen i att jag är hemma flera månader utan att ens ta ut föräldrapenning (eftersom vi är hemma lika länge samt överlappande på egen bekostnad). Det ändrar inte mitt beslut men föranledde en diskussion här hemma om vad det får för konsekvenser för min pension. Alltid något!