Gästspel: IN och UT

Varför jag inte brukar räkna prylar 

Jag tillhör inte den växande skaran som räknar prylar som köps in och kastas ut ur huset. Det tar tid och skapar ett onödigt fokus på saker. För mig är det helt ointressant hur många bunkar, handdukar eller blusar jag äger.

För mig är det viktiga funktionen. Jag vill ha en vardag där sakerna är hjälpmedel, inte mål i sig. Jag vill inte se det som en fritidssyssla att shoppa eller ägna en hel helg åt att rensa på vinden, som så många gör. Istället tänker jag i processer. Om en syssla, t.ex. hänga tvätt, klä sig på morgonen, gå ut med hunden eller plocka ur diskmaskinen, tar lång tid eller känns krånglig och gör mig irriterad så beror det nästan alltid på att där finns för många prylar. Som är i vägen. Att processen att plocka ur diskmaskinen inte är tillräckligt smidig är för att det står för många skålar i skåpet där jag ska ställa glasen, så glasen får inte plats och jag måste då flytta skålarna. Men det finns inte plats att ställa ifrån sig på diskbänken för där står vattenflaskorna som inte har någon given plats i skåpen än, eftersom skåpen i sin tur är fulla med saker vi inte använder – och så vidare i vad som ibland känns som en oändlighet. När jag upptäcker sådana processfel försöker jag rensa, skoningslöst. Det här tänket leder, precis som att räkna saker, till en större försiktighet vid inköp. Jag tvingas tänka efter; var ska prylen ”bo”? Kommer den vara i vägen? Kommer den användas tillräckligt för att motivera minskat levnadsutrymme?

Vad som kommit in

Senaste året har jag rensat som en galning och även om det finns mycket kvar att göra så börjar jag känna mig hyffsat nöjd med min jobbgarderob. De flesta plaggen passar varandra i färg och form. Jag saknar fortfarande vardagskläder som jag kan gå till mataffären eller ta en fika hos en kompis i utan att skämmas, men det är jobbgarderoben som kommer göra skillnad i tid för vardagen framöver. Så inför min jobbstart har jag och familjen varit på Vingåker och köpt kläder att komplettera med. Det blev två kostymer, kavaj och byxa från TIGER, en i grått och en i svart svart. En ljusblå skjorta och ett par jeans. Kostymerna är perfekta; bra kvalitet som passar till nästan allt övrigt i garderoben. Total kostnad var 4 900 kr, plus bensinkostnad ca. 200 kr (som ska ses i ljuset av att även min man köpte lite kläder). Hade jag köpt samma plagg i affären i stan hade kostnaden blivit över 10 000 kr.

img_0780
Kvalitetskostymer i bra passform som kan användas till allt annat i garderoben under många år – självklart till nedsatt pris 😉

 

Och det som kastas ut

Men det fanns en hel del i garderoben som inte passade in. Sånt som i och för sig är snyggt och helt, men i helt fel färger för att passa resten av garderoben eller som sitter lite, lite fel och därför inte används. Har lagt ut det på nätet och tyvärr fått väldigt lite pengar i försäljningen, men det känns ändå bra att det kommer till användning. Det som inte säljs kommer faktiskt skänkas bort (trots mitt missnöje mot det) så att vi får levnadsplats här hemma.

IN:
2 kavajer
2 byxor
1 skjorta
1 par jeans

UT:
1 kavaj
2 klänningar
1 BH
1 par skor
1 par byxor
3 skjortor
3 koftor
1 blus
1 cykelhjälm

Lilla tygblöjskolan – tredje delen

I första delen beskrev jag varför vi valt att använda tygblöjor och vilken typ av blöjor vi använder. I andra delen berättade jag hur jag på enklast och billigast vis skapade våra tygblöjor. I denna tredje och sista del tänker jag beskriva limpvikning av vikblöjor och ge några tvättråd.

Limpvikning
Efter några gånger går vikningen som en dans. Så här gör du:

IMG_4312
Vik den kvadratiska blöjan på mitten och lägg den vikta kanten nedåt
IMG_4313
Vik en gång till på mitten
IMG_4314
Ta tag i det övre främsta hörnets översta flärp och dra den åt vänster. Håll samtidigt kvar de övriga flärparna på plats, så ser blöjan ut som på bilden.
IMG_4316
Vänd på steken! Och lägg in ett inlägg om du tror att det behövs. Om en pojke ska ha blöjan kan inlägget läggas långt ner (fram i blöjan) och om en flicka ska ha den kan inlägget läggas mer mot mitten.
IMG_4317
Rulla in inlägget så att det blir som en limpa; därav namnet limpvikning
IMG_4318
Lägg blöjan under bebisen
IMG_4320
Lyft upp limpan mot bebisens mage och vik in sidorna över limpan. Vi använder sedan resårband för att fästa blöjan, innan ullbyxorna åker på.

Så fungerar ullbyxor

Ull är ett fantastiskt material med en verkligt unik uppsugningsförmåga. De behöver dock ”kissas in” och det låter ju inte så trevligt, men så är det. Det går att behandla ullen så att det här inte behövs i samma utsträckning men eftersom jag är lat har jag inte gjort det. Istället har jag varit vaksam på blöjbyte när jag vet att sonen har nya ullbyxor. Byxorna blir fuktiga och innan de är ”inkissade” går det igenom på kläderna. Ull är självrengörande så när en byxa blivit fuktig är det bara att lufta den ordentligt så försvinner fukt och lukt och vid nästa användningstillfälle är byxan bättre på att hålla inne fukten.

Tvättråd
Ullbyxor behöver knappt tvättas utan vädras, om det inte kommit bajs på dem. Då använder jag ulltvättmedel och är så försiktig som möjligt för att de inte ska tova sig. De torkas sedan liggandes för att inte hängas ut och det kan ta några dagar.

Vikblöjor ska hängtorka. Vid ett tillfälle lät vi vardagsstressen ta över och torktumlade blöjorna, trots att vi läst att det inte var en bra idé. Uppsugningsförmågan blev klart sämre och vi fick tvätta om blöjorna och hängtorka dem.

Vi byter blöja i tvättstugan och där har vi en hink för tygblöjorna. Oftast tvättar vi blöjor separat tillsammans med inlägg och tvättlappar. Det brukar bli en tvätt varannan eller var tredje dag och det är lagom för att de inte ska lukta ammoniak. Just lukt var något jag var orolig för innan men det har inte varit något problem alls. Jämfört med dem som har en blöjhink där de lägger vanliga blöjor så är det här en baggis! Efter att blöjorna hängtorkat så viker vi dem så att de är redo för användning.

Tygblöjor är mitt bästa spartips, både för miljön och för plånboken. Om du undrar något är det bara att fråga, jag svarar med glädje!

 

Om varför det är bättre att sälja än att skänka

I minimalismpodcasten Slow your home pratar Brooke McAlary i avsnittet Everyday slow living for the ”normal person” med Ellen Ronalds Keene om att rensa ur bland sina ägodelar. De diskuterar hur man bäst gör sig av med sakerna; skänka, sälja eller slänga. De menar att man redan bestämt sig för att inte äga en viss sak och sagt hej då. Den ekonomiska vinningen i att sälja småsaker är liten i förhållande till arbetet med försäljningen som ibland dessutom kan dra ut på tiden. De råder därför sina lyssnare att skänka bort sådant som är värt mindre än kanske 1 000 kr till välgörenhet hellre än att försöka sälja dem på loppis eller onlineauktioner.

Jag håller inte med.

Vissa typer av prylar, till exempel kläder av billigare slag och leksaker, finns i stort överflöd i världen. Det som skänks kommer inte andra till godo, helt enkelt för att det finns för mycket redan, och en hel del skeppas till fattigare länder där det läggs på hög -sophög. På vissa platser har den inhemska klädproduktionen slagits ut helt på grund av de mängder billiga slit-och-släng-kläder som välvilliga välbeställda västvärlden skänker bort utan eftertanke. Sakerna blir herrelösa sopor och den nyomvända minimalisten i utrensningstagen hade lika gärna kunnat slänga prylarna i hushållssoporna.

Om man istället anstränger sig för att sälja sina småsaker ger man dem en ny ägare. Det som säljs på Tradera för en ynka krona köps trots allt av någon som vill ha just den prylen; som sökt fram den och är beredd att betala frakt och vänta på leverans. Där igenom har saken garanterat fått ett nytt hem och den som rensar ur har tagit ansvar för sitt tidigare konsumerande. Man har undgått att åter igen låta det monetära värdet styra ens agerande och istället gjort det moraliskt riktiga.

Vad tycker du?