Lilla tygblöjskolan – andra delen

I Lilla tygblöjskolan – första delen beskrev jag varför vi valt att använda tygblöjor och vilken typ av blöjor vi använder. I det här inlägget berättar jag hur jag gjorde när jag tog den enklaste och billigaste vägen mot en fungerande tygblöjsvardag: DIY!

Komponenterna
Blöjorna består av fyra komponenter; vikblöja i bomull, inlägg i frotté, resårband och ytterbyxa i ull. Vikblöjan är själva basen som packas med inlägg i frotté, viks runt bebisen och sätts fast med resårband. Ytterst ett par stickade kortbyxor i ull. Viklöjan tar upp en del vätska och inläggen kan anpassas efter behov; ju mer fukt desto mer inlägg. Ull är ett fantastiskt material som håller fukten inne i blöjan.

Vikblöja
Vikblöjorna är gjorda av givmilda släktingars gamla lakan. Släktingarna blev glada att få mer utrymme i sina linneskåp och i efterhand inser jag att jag med fördel bara hade kunnat öppna mitt eget – där finns betydligt mer än vi använder. Blöjorna gjorda av underlakan är generellt bättre än de gjorda av påslakan då de är något styvare i materialet, men vi använder båda sorterna.

Lakanen la jag ut på golvet och klippte ut i fyrkanter om 64 x 64 cm och 84 x 84 cm, vilket motsvarar färdiga storlekarna 60 x 60 samt 80 x 80 plus sömnsmån. Sedan fållade jag kanterna på symaskin genom att vika in kanten två gånger och sy raksöm. Huruvida en väljer att sy raksöm eller sicksack spelar naturligtvis ingen roll. Mina blöjor blev inte helt rektangulära men det har inte varit något problem.

Sen gjorde jag om alltihop, eftersom någon granne tydligen blev oerhört lockad av mitt verk och stal mer än hälften av alla blöjor i vår gemensamma tvättstuga.

En rekommendation är att ha ungefär 24 stycken blöjor. Vi hade färre i den mindre storleken men tvättade oftare. Nu använder vi bara den större storleken och upplever att 24 är ett lagom antal.

bild (67)Dubbelvikt tygblöja av mormors gamla påslakan

Inlägg
Som inlägg har vi använt lappar klippta ur frottéhanddukar som jag fållat med sicksacksöm. Även för dessa var släktingar behjälpliga med gamla handdukar, men liksom med vikblöjorna är det troligen lättast att bara öppna sitt eget linneskåp. Lapparna är ungefär lika stora som ett halvt A4.

Inläggen har vi använt som tvättlappar vid blöjbyten också. Från början hade vi olika lappar för blöjinlägg och tvätt men det var onödigt krångligt, de ska ju ändå tvättas.

Resårband
Vi klippte till ett band från min resårbandslåda men har en inte en sådan låda (fast det har väl alla va?!) så är ett tips att ta ett par uttjänta boxerkalsonger (DET har alla!) och klippa av själva resårlinningen. Resårbandet träs över benen och sätts runt midjan för att hålla vikblöjan på plats.

Ullblöjbyxa
Ullblöjbyxorna är en modifiering av detta mönster från Ottobre. Mönstret är lättstickat och består nästan bara av räta maskor. En nybörjare klarar det enkelt! Modifieringen består i att jag ökat utrymmet mitt bak för en ”putigare” och längre rumpa. Det har jag fått till genom att sticka förkortade varv, vilket innebär att jag på vissa varv vänder på stickningen och stickar tillbaka innan jag nått fram till kanten. Jag har inte haft något särskilt system utan gjort detta tills jag tyckt mig få till rätt ”put”.

En rekommendation är att det behövs ungefär sex stycken ytterbyxor i omlopp i taget. Byxorna byts ut vartefter bebisen växer. Vi har ofta haft färre än sex och jag skulle säga att tre är en nedre smärtgräns.

Det finns många alternativa metoder till mina och det går att läsa om dem på nätet. Den som inte vill sticka kan till exempel köpa blöjbyxor eller sy av gamla ylletröjor. Om du är intresserad av att testa men känner att något av ovanstående inte passar dig finns det garanterat andra sätt, tips och trix som passar bättre. Undrar du något? Fråga mig!

I nästa inlägg ger jag tvättråd och försöker mig på att beskriva vikningen. Håll utkik!

 

 

 

 

Vad behöver du idag?

I söndags lämnade jag bebisen hemma och begav mig ut på egen-tids-äventyr i form av volontärarbete för Röda Korset. Märkte då tydligt att jag vant mig vid ett liv med mindre reklam än jag tidigare exponerades för. Vi har ju sålt tv:n och som föräldraledig är mitt huvudsakliga transportsätt att promenera. Motiverad av sparandemål och minimalismens fördelar försöker jag tänka igenom mina inköp och jag är därför uppmärksam på reklambudskap och kanske framför allt vilka känslor de väcker hos mig. I söndags var jag lite nervös för hur min grupps helt nya event skulle falla ut och på tåget dit tänkte jag att ”innan eventet kan jag köpa lite nötter”. Jag stoppade mig snabbt. Det var inte nötter jag behövde till tröst utan lugn och mod att genomföra eventet förutsättningslöst. På väg upp från tåget möttes jag av detta:

bild (58)

Svar: Inre mod och förutsättningslös glädje.

Dessvärre blev det en påse nötter ändå efter eventet för det drog ut på tiden och jag hann bli hungrig innan resan hemåt (det hade väl i och för sig inte varit hela världen att fortsätta vara hungrig en liten stund till). När en är uppmärksam visar det sig skrattretande tydligt att reklamen är ett verktyg för att skapa en känsla av osäkerhet hos oss som vi tror att vi kan köpa oss fria från. Har jag missat något? Vad skulle få mig att må bättre? Känna mig mindre osäker, ledsen, stressad, nervös? 

Väl hemma loggade jag in på mejlen där budskapet från hotmail var aldrig så tydligt:

dagsattshoppa

”Dags att shoppa.”

Lilla tygblöjskolan -första delen

Som jag tidigare skrivit om så använder vi i huvudsak tygblöjor till vår son. Det sparar oss massor av pengar men det finns också andra anledningar till varför tygblöjor är toppen.

Tygblöjor är miljövänligt
Blir nästan lite provocerad av reklam för ”miljövänliga” vanliga blöjor. I jämförelse så resulterar tygblöjor knappt i något sopavfall och klart mindre produktionskostnad, för miljön, i och med återanvändningen. För vår del får jag lov att säga att produktionskostnaden är praktiskt taget noll eftersom vi främst använt gamla lakan och annat som annars skulle ha kasserats. Det går åt viss energi vid tvätten i maskin, men blöjorna hängtorkas och tvättas (liksom all vår tvätt) utan sköljmedel. För den som vill lära sig mer om blöjors miljöpåverkan så finns det mycket att läsa på nätet.

Vi har alltid blöjor hemma
Hur skönt som helst!

Inga hudproblem
På BVC har barnmorskorna gjort glada utrop när de sett vår sons fina hud. Vi använder aldrig salvor och det har heller inte behövts. Det gör inte vi vuxna heller i och för sig men det har inte med tygblöjor att göra.

Tidig blöjfrihet
Sonen är ännu för liten för att vi ska kunna uttala oss om blöjfrihet, men barn som haft tygblöjor blir i regel blöjfria tidigt. I en tygblöja känner en vad en gjort på en gång.

En sparar många tusen kronor
Exakt vad en sparar skiljer sig naturligtvis åt från familj till familj. En snabb överslagsräkning baserat på blöjbyte i snitt 10 ggr per dygn, att en plastblöja kostar 1,5o kr och att barnet behöver blöja i 2,5 år ger en blöjkostnad om nästan 14 000 kr. När vår son är blöjfri kommer vi troligen ha betalat ungefär 1 000 kr för tygblöjorna, och skulle vi få fler barn skulle blöjkostnaden för dem kunna bli 0 kr. Numera använder vi vanlig blöja på nätterna och någon enstaka gång när vi ska iväg hemifrån, så det är en kostnad på cirka 70 kr per månad som tillkommer för vår del.

Det finns helt enkelt många anledningar till att använda tygblöjor! Och det är inte alls så krångligt som de stora blöjtillverkarna vill få oss att tro. Men det finns många olika varianter och rätt som det är så sitter en där och klickar hem dyra nyproducerade tygblöjor som bara ger lite av fördelarna ovan men ändå inte är lika funktionsdugliga som vanliga blöjor. För så är det; tygblöjor kommer aldrig ha samma sugupptagningsförmåga som den bästa vanliga blöjan (full med läskiga påhittade material). Med det i åtanke insåg jag, i sann minimalistisk anda, att det enklaste alternativet också är det bästa. Därför valde jag att själv tillverka vikblöjor i bomull, inlägg i frotté och att sticka ullblöjbyxor. Jag trodde i ärlighetens namn inte att det skulle fungera så bra som det visat sig göra. I nästa del berättar jag hur jag gick tillväga!

tygblöjaEn helt nykläckt bebis tar en eftermiddagslur på mammas mage – i tygblöja

Tv-(s)lösa

Efter fyra veckor i nya lägenheten hade vi fortfarande inte kopplat in tv:n för tv-mottagning. Den är för liten i det nya vardagsrummet så skillnaden mot att titta på program på datorn är mindre än besväret både att koppla in den, men också att sätta på den och dra fram mot soffan inom någorlunda synhåll. I samband med den insikten uppmärksammade vi att vi inte heller innan flytten tittade på tv i någon vidare utsträckning. Serier och film, ja, men inte tv. Eftersom vi är laglydiga medborgare betalar vi självklart avgiften till Radiotjänst. Vi började räkna.

550 kr i kvartalet. 2 200 kr per år. 22 000 (!!!) på tio år. Sedan tv:n införskaffades för tio år sedan, för 8 000 kr, har den alltså kostat oss närmare 30 000 kr. Det är pengar som man kan ha roligare för än att titta på Färjan-Håkan och reklam.

Ett par dagar senare åkte den upp på vår lokala köp-och-sälj-grupp på Facebook och fick ett nytt liv hos någon annan. Radiotjänst kommer inom kort sätta in de 600 kr som vi betalat avgift för framåt i tiden. En win, win, win situation kan en säga!

Så småningom ska vi införskaffa en tv UTAN tv-mottagare, som vi kan titta på fredagsfilm på via datorn. Inte helt lätt att hitta eftersom utbudet förvånansvärt nog är minimalt. Men när vi väl hittat en kan vi kosta på oss att köpa en storlek som fungerar i nya vardagsrummet, och njuta av att den inte står och tickar pengar för ingenting.